Lisa Wikström

Igår var det ridlektion igen. Jag fick rida Sabina, skönt med en häst som beter sig normalt. Robbie var på gränsen att vara lite väl farlig tycker jag med tanke på vad jag har i magen. Igår hoppade vi bana, med 4 olika linjer. Först var det tänkt att vi skulle hålla ihop och gå på 6 och 7 spräng, men sen ändrade sig Pernilla så vi fick gå på 5 och 6 språng vilket var enklare, särskilt när man har hoppat några hinder och hästarna gasar på lite mera. Jag skulle tänka på att få upp överlivet lite mellan hindrena, även Sandra skulle tänka på det.. Vi är kanske lite olika trots att vi är så olika. Men stadiga i lätta sitsen båda två och det kanske man blir om man rider ut mycket. Jag står nästan alltid i lätt sits när jag galopperar ute i skogen nu för tiden.

Idag har jag varit slö.. Vaknade mellan 10 och 11, skötittade på TV, åt frukost, slötittade mer på TV, somnade, mådde bajs eftersom jag hade somnat direkt efter frukosten (mår alltid lite illa om jag somnar efter maten). Sen tog jag mig i kragen och gick ut och tog en promenad runt sveaparken som jag länge tänkt göra. Mätte med runkeepern att det var 840 meter på rundan runt där. Ska mäta nån mer gång så jag vet säkert att det stämmer. Sandra ska ju träna att springa 2 kilometer så då kan hon ju ta 2,5 varv där, lite kuperat istället för platt mark. Jag var lite sugen på att jogga men jag ville se hur lång tid det tog att bara gå i min normala takt och det tog 8 min. Då vet jag vad jag har att utgå ifrån liksom. Om ett tag när jag blir ett fetto får jag vara glad om jag kommer runt där på 8 min ;-) Tror jag ska mäta min lilla runda vid stugan också, och mäta upp till överåsen och sådär.. Mycket mer motiverande att promenera när man ser hur långa sträckorna är. Teknik kan vara skoj alltså. Men mest motiverande när det gäller promenader hade ändå varit Lajka... Sveaparken hade varit perfekt att lufsa runt med henne, även om det brukar sitta hundförbudsskyltar där(man kan ju faktiskt plocka upp bajset). Jag och Anna brukade låta Lajka och Molly busa där ibland på kvällarna, dom älskade det. Minns när Molly sprang in i ett träd.. inte lätt när man är blind på ett öga. Nu får dom busa tillsammans nån annanstans.

Har lagat mat och käkat och tänkte nog åka till Hea strax. Det där lilla fölet börjar bli kaxigt och buffar på en och försöker smaka på allt. Tur att han inte har tänder än. Kan tänka mig hur jobbig han kommer bli, hingstar brukar vara drygare än ston, nafsar mer och sådär. Känns ångestfyllt att han ska växa upp och om ett år börjar inkörning och om 2 år ska han tränas för fullt för att kunna gå premielopp.. Jag gillar inte trav alltså.

Om man skulle hittat en ridhästhingst till Krista? Hon är 23 men i fin form.. undrar om hon skulle orka? Men om man inte har möjlighet och ha en till senare då? DÅ blir man tvungen att sälja och det vill man ju inte göra. Åh det är drygt med djur.. Kunde jag inte ha blivit en sporttjej, behöver liksom inte vara så ledsen över att favoritbollen gått sönder liksom. Eller så skulle man ha gillat djur som blir ändre än en själv, typ nån stor papegoja, elefant eller sköldpadda.